![](https://i1.wp.com/bjornwedin.se/wp-content/uploads/2020/12/2020-11-29_10-07-28-scaled.jpg?ssl=1)
![](https://i1.wp.com/bjornwedin.se/wp-content/uploads/2020/12/2020-11-29_10-13-11-scaled.jpg?ssl=1)
![](https://i2.wp.com/bjornwedin.se/wp-content/uploads/2020/12/2020-11-29_10-13-31-scaled.jpg?ssl=1)
![](https://i0.wp.com/bjornwedin.se/wp-content/uploads/2020/12/2020-11-29_10-29-59-scaled.jpg?ssl=1)
![](https://i2.wp.com/bjornwedin.se/wp-content/uploads/2020/12/2020-11-29_10-40-11-scaled.jpg?ssl=1)
![](https://i0.wp.com/bjornwedin.se/wp-content/uploads/2020/12/2020-11-29_11-32-47-scaled.jpg?ssl=1)
![](https://i2.wp.com/bjornwedin.se/wp-content/uploads/2020/12/2020-11-29_11-33-32-scaled.jpg?ssl=1)
![](https://i0.wp.com/bjornwedin.se/wp-content/uploads/2020/12/2020-11-29_11-36-31-scaled.jpg?ssl=1)
Låter bilderna tala för sig själv, men det var fenomenet Pärlemormoln eller polarstratosfäriskt moln som lyste upp himlen, både den 30:de och den 31:a december. Det är moln som bildas i stratosfären i polartrakterna på en höjd av 15 000–25 000 meter över havet då vatten, salpetersyra och svavelsyra fryser vid mycket låga temperaturer.